Oujisama ga ii no! - Det ska väl ungefär betyda, "Vilken fin prins!" Jag visste inget om Toshie Kihara när jag såg det här fina omslaget på en hylla i Mandarake, som är en fantastisk second-hand-mangahandel (jag tror att det var butiken i Namba, Osaka). Man ska inte döma boken efter omslaget men när det gäller shojo manga hjälper det att välja rätt...
Typiskt nog för Kihara utspelar sig handlingen i en exotisk tid bland prinsar och prinsessor. Hjälten Yuri, en ung japansk samuraj, blir kidnappad och bortförd till Persien av den lurige prins Safawi Koh-i-Noor Filip (om jag lyckats tyda hans namn rätt!). Där utges han för att vara prins Nadir... varpå följer en lång och invecklad härva av intriger och magi.
I Persien välkomnas prinsarna av den lilla yrhättan Baada, som är väldigt kär i Nadir, eller var det Yuri? (Ovan ett litet klipp ur en tokig dans som huvudpersonerna spontant sätter igång som en hyllning till mangatidningar som Ribon, Margaret och Shonen Jump... Shojoestetik möter Bollywood?) Baada är en tidig Sailor Moon - hon är lite klantig, mycket modig men barnsligt utåtagerande. Hon viftar med armar och ben och får huggtänder när hon blir ursinnig. under berättelsens gång lär hon sig ta ansvar och att kärlek också kan betyda att låta den älskade gå sin egen väg.
Prins Filip tycker om att retas med Yuri, men det blir aldrig mer intimt än en puss eller två. Flirt mellan unga män är ett givet inslag i 70-tals-shojo även när det inte har något med handlingen att göra. Det tackar vi för.
Naturligtvis ges det också tillfällen till genderbending som i den här scenen ur en skönhetstävling som den bildsköne Yuri inflitrerar. Sidan är också ett fint exempel på en klassisk shojokonvention, den stora posen i helfigur som dominerar sidolayouten och låter läsaren njuta av de detaljerat avbildade kostymerna. Helfiguren måste förstås kompletteras med en närbild på de enorma och själfullt glittrande ögonen.
(Japansk språkövning: Ho ho... Kaze ja --- Kaze desu no *host host*)
För att undvika upptäckt kommunicerar han via skyltar, men avslöjar sig nästan när han ska skriva att han är förkyld men råkar använda en "manlig" grammatikalisk form.
Oujisama ga ii no! är en saga i bästa tusen-och-en-natt-tradition. Den försöker inte ens vara realistisk, det är inte poängen med den. Persien liknar mer ett sagans Indien eller Bagdad i Iznogoud-serierna. Vågar man släppa den lilla irritation man kan känna för exotismen - är det orientalism när japaner gör det? - han man ha roligt åt de ohämmade fantasterierna - amazoner, flygande mattor, lömska drottningar, omöjlig kärlek, körsbärsregn. Sedan är det rätt skönt att veta att shojo manga har vuxit ur det här stadiet, för man får lätt en överdos av de sockersöta upptågen.
Skapare: Toshie Kihara (木原敏江)
Titel: Oujisama ga ii no! (王子様がいいの!)
Följetong i Bessatsu Margaret 1976. Samlingsvolymen i min ägo är utgiven av Kadokawa Shoten 1990: ＩＳＢＮ４－０４－８５２２１５－９ Ｃ００７９ Ｐ９００Ｅ
Tidigare presenterade titlar av Toshie Kihara: Aara wagatono!
