Hederslegionären Ikeda-sama

Onsdagen den elfte mars 2009 mottog Riyoko Ikeda, en av Grupp 24:s mest framstående tecknare, den franska utmärkelsen Légion d'Honneur för sin världsberömda manga ベルサイユのばら (Berusaiyu no bara, Versailles ros). Ceremonin ägde rum på franska ambassaden i Tokyo. Ambassadör Philippe Faure sade att hennes verk hade höjt det japanska folkets kulturella medvetande om Frankrikes historia, det franska språket och det franska köket (jo, det finns t ex Oscar-vin!). Ikeda berättade att hon offrade två år av sitt liv, från 24 till 26 års ålder, till Versailles ros. Serien gick som följetong i Margaret 1972-1973 och gav upphov till en aldrig sinande flod av nytryck, animerade versioner, musikaluppsättningar, till och med en (förtjänt bortglömd) spelfilm.

Versailles ros är en av de få 1970-tals-shojo-klassikerna som spridits över hela världen i animerad version. Den var en av de första anime-serier jag följde på tysk TV i början av 1990-talet. Jag brukade gå upp tidigt på lördagmorgonen, klockan sex eller sju, och se på anime på låg volym för att inte väcka pappa och mamma... Och trots att den animerade versionen var klippt och censurerad för den europeiska smaken, innehöll den scener som fick mig att undra om den verkligen var för barn och om det verkligen var barnsligt att gilla anime. Det bästa med Grupp 24 var ju att de tog sina läsare på allvar, och berättade om svåra saker (som franska revolutionen) utan att göra det för lätt för sig eller för läsarna.

(Via japanska MSN och Anime News Network)

Riyoko Ikeda: Orfeus no mado (Band 4)

Riyoko Ikeda har alltid haft ett gott öga till europeisk historia (alla shojofans känner väl till Versailles Ros?), och Orfeus fönster är som en rysk roman med ett myller av livsöden och dramatik. Fyra tjocka samlingsband tar ett tag att plöja igenom (särskilt när man har så rudimentära kunskaper i japanska som jag).



(Obs. shojobubblor!)

Det centrala kärleksparet är Julius och Klaus (eg. Alexej Mikhailov), som träffas i Regensburg före första världskriget. "Orfeus fönster" finns i ett torn i den gamla tyska staden, och det berättas att när två människor ser på varandra genom fönstret, är deras öden oupplösligt knutna till varandra. Julius är en typisk Ikeda-hjältinna, en självständig kvinna i manskläder som slits av motstridiga känslor.



("I can see Finland from my house!" - Eller vad säger Antonia?)

Det finns massor av bifigurer i Orfeus no mado. Antonias och Mikhails olyckliga kärlekshistoria i ryska revolutionens svallvågor är bara en kort episod bland många. På tal om det tror jag inte att det finns en enda lycklig kärlekshistoria i hela eposet...



Extra roligt är det att se historiska personer skildrade med Ikedas penna. Denne lömske bishonen är ingen annan än Alexandr Kerenskij, ledare för den kortlivade provisoriska regeringen i Ryssland före oktoberrevolutionen 1917. Påminner mig om den gamla finska visan: "Ai ai Kerenski, turha ompi toiveesi, Suomi on jo vapaa maa Ryssän vallasta..."
(Aj aj Kerenskij, du hoppas förgäves, Finland är redan fritt från Ryssens välde ... lite övermodigt skrivet, men sant. Kerenskij ville förhindra tsarrikets sammanbrott. Finlands självständighet erkändes däremot av mannen nedan...)



Vladimir Iljitj Lenin i shojotappning! (Tyvärr ohistoriskt: När bolsjevikernas ledare anlände på Finlandsstationen i Moskva, precis i tid för oktoberrevolutionen, var han i förklädnad, utan skägg men iförd peruk.)

Fortsättning följer.

Skapare: Riyoko Ikeda (池田理代子, född 18-12-1947 i Osaka)
Titel: Orpheus no Mado (Orfeus fönster) オルフェウスの窓
Följetong i Margaret 1976-1981.

Toshie Kihara: Aara wagatono!

Aara wagatono! betyder ungefär, "Men unge herrn då!"



Handlingen utspelar sig på en elitskola som för första gången ska låta pojkar och flickor delta i undervisningen tillsammans. Skoluniformerna är typiska för Taisho-perioden (1912-1926). Flickornas uniform kombinerar kimono och hakama med västerländska snörkängor. Denna kombination har blivit populär igen och åtminstone då jag senast besökte Japan (2007) kunde man se nyblivna studenter i den här dräkten.



Trots det eleganta omslaget är själva handlingen ganska hysterisk. (Här försöker vår hjältinna Michiru förhindra att hennes klasskamrat återupplivar en avsvimmad yngling.) Men så går det ju när man släpper in en massa söta pojkar bland flickorna...



Ett visst inslag av pojkkärlek får förstås inte heller saknas, även om den exotiskt blonde Mari inte är helt säker på sina känslor till vännen Shingo.



Så här finstämt och vardagsromantiskt kan det också bli mellan Michiru och Shingo.

Skapare: Toshie Kihara (木原敏江, född 1948-02-14 i Tokyo, Japan), även känd som "DOZIsama".
Titel: Aara wagatono! (あーらわが殿 !)
Följetong i Bessatsu Margaret 1972-1973.
Samlingsvolymen i min ägo: ISBN4-04-852209-4

P.S. Intressant nog verkar det som om Toshie Kihara återvände till det här persongalleriet flera år senare. 1979-1984 tecknade hon Mari to Shingo, som utspelar sig under Showa-perioden (1926-1989) och berättar om kärleken mellan två unga män. Är det samma Mari och Shingo? Måste undersökas!